Gravarna på Landets kyrkogård

Sixten och Elvira hade turen att dö cirka 30 meter in i Landets församling på Tåsinge. De blev därför begravda på kyrkogården där, den 27 juli 1889. Hade Sparre valt en plats något längre norrut i Nørreskov hade de varit inne i Bregninge socken. Där lär det vid denna tid ha härskat en mycket konservativ präst, som nog aldrig hade tillåtit åtminstone mördaren och självmördaren Sixten Sparre att vila i vigd jord. Hade paret begravts var för sig eller i tysthet hade nog morddramat aldrig fått en så kraftig slagsida mot “kärlekssaga” som nu blev fallet.
   Den vackra kyrkan i Landet härstammar från medeltiden, tornet är dock från 1634. För mer information om kyrkan, se danska Wikipedia.

Teckning respektive vykort från början av 1900-talet.
 

Flygfoto från 1939 i Taasinge lokalhistoriske arkiv, några år före omgestaltningen av kyrkogården.
Sixtens och Elviras gravplats är tyvärr utanför bild.
 
Landets kyrka i nutiden.

Gravplatserna

Sixten och Elvira begravdes i en mer än 4*4 meter stor grav omedelbart söder om den stora eken på Landets kyrkogård. Sixten Sparres bror Edvard hade ursprungligen tänkt sig ett järnstaket runt graven, sådant var tydligen tradition i de adelskretsar han tillhörde. Något järnstaket kom emellertid aldrig på plats, man ville väl inte kosta på något sådant när man insåg hur det stod till med Sixtens privatekonomi. Så här kunde det kanske ha sett ut:


Luitgard Sparres grav i Vetlanda. Foto: Kathinka Lindhe.

Vid en omgestaltning av kyrkogården i början av 1940-talet flyttades gravstenarna helt sonika till ett nytt läge, nr. 2 på teckningen nedan. 1964 byttes gravstenarna ut mot nya, även om de gamla så småningom kom tillbaka. En extrasten med Elviras namn har också tidvis funnits här. År 1999 var det återigen dags för en ny flytt av gravstenarna, nu till läge 3. 2013 invigdes ännu ett gravmonument, nr 4. Totalt har hela sju olika gravstenar och en namnskylt funnits på de olika gravplatserna. Hela händelseförloppet är svårt att rekonstruera i detalj, det jag redovisar här behöver inte vara helt korrekt.
 

De olika gravplatsernas lägen i förhållande till varandra.
1) Den ursprungliga graven, 1889
2) 1943 års gravplats
3) 1999 års gravplats
4) 2013 års cirkelrunda minnesplats

De ursprungliga gravstenarna

När Sixten Sparres bror Edvard beställde gravstenarna fick Sparres sten bli i svart granit, medan Elvira fick hålla till godo med en sten i vit marmor. Denna stenart sågs som enkel och billig vid denna tid. Edvard ville nog markera en skillnad mellan de två genom att välja olika stenmaterial. Dessutom tycks Elvira ha begravts norr om Sixten, tvärtemot vad som var sed ifråga om “äkta” par.

Sixtens ursprungliga gravsten (A).
Närbild på Elviras ursprungliga gravsten (B) i vinterskrud.

1889 års gravplats (1)

En gravkarta från år 1929. Elviras och Sixtens grav är nummer 485 omedelbart söder om den stora eken.
 

Den äldsta avbildningen av den ursprungliga gravplatsen är detta vykort från 1906. Texten på gravstenarna är inretuscherad i efterhand. Gott om blommor på Elviras grav, men inte på Sparres! Ekarna på fotot är numera fällda, ursprungligen fanns en hel rad med träd, som markerade kyrkogårdens sydgräns innan denna utvidgades någon gång på 1800-talet. Endast den mittersta av ekarna finns kvar idag, detta träd syns dock inte på detta foto. Vykortet utgivet av Chr. G. Kielberg, nr 19495.
 

Ett annat tidigt foto av gravarna, detta vykort är postgånget 1908.
 
En teckning av gravplatsen, publicerad i Svendborg Amtstidende den 18 juli 1914.
 

En mycket intressant information om den ursprungliga gravplatsen finns i Ringsted Folketidende av den 27 september 1897. I ett kåseri om utflyktsmål på Tåsinge skriver signaturen C.M. såhär:

… Et meget beskedent, ja næsten fattigt Udseende har disse Grave, dog er Elviras Grav prydet med en stor og i sin Slags pragtfuld Perlekrans, som naturligtvis tager sig skrækkelig simpel ud for lidt kritiske Blikke. Ved Siden af Kransen ligger der forøvrigt en Seddel, som gør en lidt blød om Hjærtet; der staar: “Fra Elviras gamle Bestemoder” …

Det verkar alltså som om Elviras mormor lät placera kransar på graven regelbundet, kanske en gång om året. För den krans hon själv eventuellt placerade där 1889 fanns näppeligen kvar åtta år senare. Hon hade själv knappast möjlighet att besöka graven regelbundet, så gissningsvis skickade hon pengar till nya kransar. På fotot från år 1906 ser man ju också en blomsteruppsats på Elviras grav, men om det var mormor eller några andra personer som donerat är oklart.
 

Gravarna på ett foto i Svensk Damtidning 1934:23, skannat från en inbunden årgång av tidningen. Det var omöjligt att få tidningen plan, så innan jag fått tag i ett “lösnummer” kan jag inte publicera ett bättre foto än detta. Artikeln i Svensk Damtidning är skriven av Johan Lindström Saxon, eventuellt är det också han som är fotografen.


1943 års gravplats (2)

Ett foto från 1940-talet, det äldsta kända av gravplats 2. Elviras gravsten är skymd av en buske. I bortre vänstra hörnet står vad som verkar vara den lilla Elvira-stenen. Foto i Taasinge Lokalarkiv.
 

Samma gravplats några år senare. Elvirastenen tycks vara avlägsnad eller är möjligtvis skymd. Det exakta händelseförloppet är svårt att rekonstruera, då många äldre foton är odaterade. Foto i Taasinge Lokalarkiv.
 

Samma gravplats på ett foto från Ejeby-Ernsts bok från år 1954. Förmodligen var fotot nytaget vid tiden för publiceringen. Här har det kommit upp en skylt med texten “Elvira Madigan” vid hennes gravsten. På denna står ju bara hennes riktiga namn Hedvig Jensen, vilket gjorde det svårt för turister att hitta rätt.
 

En notis i Hallandsposten den 19 maj 1959. Skylten tycks vara flyttad en aning.
 
Ett vykort från slutet av 1950-talet.
 

Nya gravstenar (C & D) 1964, utförda och skänkta av stenhuggare Thorvald Larsen. Elvirastenen är åter på sin plats. Foto från Møller Pedersens bok, utgiven 1967.
 

1981 har Elvirastenen flyttats till att stå utanför själva gravplatsen, gravstenarna har flyttats fram några meter och dessutom plötsligt bytt plats med varandra! Personen på bilden är klockaren Otto Petersen. Foto från oidentifierad lokaltidning.
 

Någon gång kring år 1985 kom de ursprungliga gravstenarna (A & B) tillbaka på gravplatsen. Samtidigt flyttades Elvirastenen till att stå till höger om själva gravplatsen, ej synlig på detta foto. Personerna på bilden är från vänster en oidentifierad ljudtekniker från Sveriges radio (eventuellt Christer Johansson), pastor Didier Gautier och den svenske cirkusforskaren Per Arne Wåhlberg. Foto från år 1985 i samband med inspelningen av radioprogrammet “Resan till Tåsinge”, som sändes den 25 december detta år.
 

Omslagsbild från boken Elvira Madigan og Sixten Sparre av Henrik M. Jansen, utgiven 1987.
 
På detta foto från år 1994 ser man den sista placeringen av Elvirastenen utanför själva gravplatsen.
Foto i Taasinge Lokalhistoriske Arkiv.
 

Den lilla Elvira-stenen. Det finns olika teorier om stenens ursprung. Det troligaste är att den härstammar från en gammal barngrav på Landets kyrkogård. När gravrätten för denna löpt ut ska kyrkogårdsarbetarna helt sonika flyttat stenen till Elviras grav, detta för att göra det lättare för turister att hitta rätt. Andra, mindre sannolika teorier är att stenen placerats på graven av cirkusfolk eller att den kommer från en djurgrav, där djurets ägare sedermera flyttat stenen till Landets kyrkogård på eget initiativ. I samband med flytten 1999 försvann Elvira-stenen spårlöst. Foto från Fyns Amts Avis den 18 juli 1989.


1999 års gravplats (3)

Den första utformningen av gravplats 3, med 1964 års gravstenar. Elvira-stenen avlägsnades i samband med flytten, var den finns idag är okänt. Foto från år 2000.
 

Senare år 2000 är de ursprungliga gravstenarna tillbaka på kyrkogården. De hade sparats uppe i kyrktornet, där de återfanns av Anders Enevig. Även 1964 års gravstenar finns bevarade i kyrkans förråd.
 

Gravplats 3 på ett foto från år 2002. Foto: Helene Louise Hansen.
 
Kyrkogården i vinterskrud någon gång kring 2010.
 

I samband med att de ursprungliga gravstenarna behövde renoveras inför flytten till gravplats 4, stod dessa kopior av frigolit (F & G) på gravplats 3 under 2012.

  

De provisoriska kopie-gravstenarna skänktes år 2013 till den nuvarande ägaren, Dines Bogø.

2013 års gravplats (4)

År 2013 invigdes den fjärde gravplatsen på Landets kyrkogård. Denna sista(?) gravplats utformades av Praksis Arkitekter i Troense. Designen väckte omedelbart häftig kritik, den anses av många som både ful och ovärdig en kyrkogård. Hur som helst ligger monumentet åtskilliga meter från Elviras och Sixtens verkliga viloplats. Det riktiga läget tycker jag personligen borde markeras på något sätt.

Foto: Claus Ehlers.
 

Det nya gravmonumentet fotograferat i september 2013. Personerna är Hanne Jansen från Svendborg museum och Kathinka Lindhe. Foto: Johannes Vest.


Bluffstenen

Den lilla stenen med texten “Hvil i Fred Elvira” togs bort från kyrkogården i samband med flyttningen av gravstenarna 1999. Vart stenen sedan tog vägen tycks ingen känna till. Sommaren 2005 dök det plötsligt upp en gravsten med samma text. Den hade donerats anonymt till hembygdsmuseet på Tåsinge. Man tog för givet att det var originalet som återfunnits, och ställde ut den på museet. Det var först våren 2019 som Anders Enevigs bokförläggare Jacob Wisby avslöjade att stenen var falsk. Enligt Wisby var det Anders Enevig själv som tillverkat stenen och ställt den utanför hembygdsmuseets dörr. Detta kanske för att testa folks godtrogenhet. I så fall lyckades han förträffligt, stenen stod på museet i 14 år utan att någon anade oråd.
   Enevig hade dock avslöjat hemligheten för Wisby, mot löfte om att inte avslöja något förrän både han och hans hustru Inga var döda. Om detta är hela sanningen om bluffstenen är väl ännu inte klarlagt, men att museets sten inte är original är uppenbart, varken form eller färg på stenarna stämmer överens.

                         Bluffstenen                                                                Originalet